Rekordmånga klagomål på tandläkare

2016 blev på flera sätt . ett mörkt år för svensk tandvård. Klagomålen var rekordmånga. Fler tandläkare än någonsin miste sin legitimation. Systematiskt fusk och felbehandlingar upptäcktes. Nu utökar IVO tillsynen.

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, hade fullt upp under det gångna året: 236 klagomål inom tandvården, fler än något tidigare år, utreddes.

– Men det ska sättas i relation till att det faktiskt gjordes drygt tio miljoner patientbesök i tandvården, säger Birgit Rengren Borgersen, enhetschef på IVO.

– Mot den bakgrunden tycker inte jag att antalet klagomål är särskilt stort. Men vi ser en ökning, det gör vi. Den är inte dramatisk, men den ökar från år till år.

Enligt IVO:s bedömning fanns det fog för klagomålen i 91 fall. Under året gjordes dessutom 17 egeninitierade tillsyner, varav fyra ledde till krav på åtgärder.

– Det kan handla om alltifrån brister i hygienen till att vi upptäcker brister i journalföringen, säger Birgit Rengren Borgersen.

 

Hon konstaterar att klagomålsfrågorna dominerar arbetet: i fjol handlade tandvårdsärendena på IVO till 85% om klagomål. Resten delas mellan Lex Maria-ärenden, verksamhetstillsyn och individtillsyn.

IVO har ingen egen befogenhet att dra in legitimationer. Men upptäcker man allvarliga brister i yrkesutövningen kan man gå vidare med ett yrkande till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, som fungerar ungefär som en domstol.

För att dra in en legitimation krävs att patientsäkerheten är klart ifrågasatt.

HSAN har de senaste åren fått hantera ett ökat antal yrkanden från IVO. Det har också lett till fler skarpa beslut kring behörigheten för legitimerad personal.

I fjol fattades 14 sådana behörighetsbeslut, vilket är en historiskt hög nivå och en fördubbling mot året innan. I sju fall återkallades legitimationen, i tre fall drogs förskrivningsrätten in och i fyra fall beslutades om en treårig prövotid.

Vad som ter sig mest allvarligt i IVO:s tillsynsrapport för 2016 är de tandläkare som gång efter annan felbehandlar patienter. Vårdgivare som överutnyttjar det statliga tandvårdsstödet och samtidigt utför patientosäker vård.

Det kan t ex handla om onödiga behandlingar eller behandlingar som borde remitterats till specialist.

– Här ser vi en överrepresentation av små verksamheter. Kanske en ensam tandläkare som arbetar kliniskt med patienten, då granskar ingen annan patientjournalen, säger Birgit Rengren Borgersen.

– Vi talar om en väldigt liten grupp. Men även om de inte är många kan det vara mycket allvarligt för dem som drabbas.

Vad gör en tandsköterska som upptäcker den här typen av oegentligheter?

– Anser man att det är en fara för patientsäkerheten kan man alltid göra en anmälan till IVO. Eller kontakta IVO:s upplysningstjänst och lämna ett tips eller få råd om hur man gör en anmälan.

Tips från en whistleblower kan leda till en omfattande tillsyn. IVO skiljer på ett klagomål, som handlar om en patient, och en verksamhetstillsyn, där man kan granska ett större del av verksamheten och flera journaler.

– Men IVO:s roll är inte bara är att bedriva tillsyn i en repressiv mening. Vår tillsyn ska bidra till utveckling och lärande i verksamheterna, en tillsyn kan bidra till att förbättra kvaliteten.

I fjol gjorde ni 17 egeninitierade tillsyner. Hur många blir det i år?

– Vi räknar med att fördubbla det antalet, säger Birgit Rengren Borgersen.

– Granskningen kommer att vara inriktad mot mindre och nyetablerade verksamheter och omfattar bland annat patientsäkerhet, ledningssystem, dokumentation, journalföring och hygien.

 

 

Björn Hultman