Som många andra tandsköterskor började Josefine inom vården, först genom omvårdnadsprogrammet på gymnasiet och sedan som undersköterska. Att jobba med människor var självklart, men att det blev just som tandsköterska var något av en slump.

– Jag var ganska trött på vården generellt. När jag jobbade på ett äldreboende så var det en tjej som jobbade där som läste till tandsköterska och då tänkte jag att det lät ju kul. Det var en lagom lång utbildning också när man inte riktigt vet vad man vill göra med livet. Jag har inte ångrat det.

Sagt och gjort. Efter avklarad utbildning i Borås och via jobb i Alingsås och Katrineholm hamnade Josefine inom akuttandvården i Göteborg 2013. Men med bostad i Vårgårda har det inte blivit mycket tid över till annat än jobb – och nu börjar hon tröttna på det tidskrävande pendlandet. Planen är att flytta, antingen till Göteborg eller hemstaden Borås.

– Då skulle jag få mer fritid, jag skulle till exempel gärna få in mer träning i vardagen igen.

Vad fick dig att bestämma dig för att gå med i STF?

– På akuttandvården hade jag ett par kollegor som var väldigt aktiva i förbundet, så det var nog genom samtal med dem. Jag tycker att det är viktigt med ett gemensamt förbund och att vi står enade, tillsammans är man ju mycket starkare. Ett exempel är att vi fick nationella kursplaner för utbildningen, vilket förbundet var med och drev igenom. Hade vi inte haft det hade det nog varit väldigt olika kvalitet på sköterskorna som kom ut beroende på var de hade läst. Även saker som införandet av tandvårdsbiträden och att kunna bolla lönefrågor är viktigt.

På frågan om vad det bästa med jobbet är kommer svaret blixtsnabbt och bestämt:

– Patientkontakten! Det är många patienter och man får mycket kontakt. Och om någon till exempel kommer in med jättemycket värk, att man kan hjälpa dem så att de förhoppningsvis mår bättre när de går därifrån. Det är också omvårdnad, fast på ett annat sätt.

Förutom tandsköterskeutbildningen, som hon blev klar med 2011, har Josefine även gått en påbyggnadsutbildning i operationssjukvård för tandsköterskor i Linköping. Sedan årsskiftet har hon varit på käkkirurgin på Sahlgrenska. När vi träffas har hon en egengjord namnskylt med titeln operationstandsköterska på.

– Den titeln finns egentligen inte i Västra Götaland. Jag har hört att vissa specialistkliniker ska få namnskyltar och det har diskuterats här med men det är lite oklart.

Jobbet på käkkirurgin är dock bara tillfälligt.

– Jag är på väg tillbaka till akuttandvården igen. Jag kände mest att jag ville prova på det här just eftersom jag har gått påbyggnadsutbildningen. Sen så gör de ju väldigt mycket kirurgi på akuttandvården också, så jag kommer inte att tappa det helt. Jag saknar arbetsgången och arbetssättet på akuttandvården, borta bra men hemma bäst ungefär!

Josefine Hjorth

Ålder: 29 år

Bor: Vårgårda

Fritid: Tillbringar jag på tåget! På helgerna försöker jag klämma in allt annat och hinna träffa mina vänner. Jag sprang Göteborgsvarvet för två år sedan och det hade varit kul att göra det igen och börja träna inför det.

Om tio år: Jobbar jag som koordinator. Men slutmålet är att bli klinikchef!