När Hans Sandberg talar om ledarskap för han in annorlunda begrepp: som att påverka sin egen och andras situation genom att göra rätta vägval, att kunna förvandla hot till möjligheter. I sitt seminarium på Riksstämman, torsdagen 17 november kl 10.30−12.00 utvecklar han sina tankar. Och han riktar sig speciellt till tandsköterskorna.

− Alla som har med människor att göra måste ha någon slags kunskap i ledarskap. Till exempel att få en patient att börja borsta tänderna på rätt sätt eller att få en patient att boka in sig på en viss tid.

En underrubrik till ditt seminarium är “Att vara förberedd på något man inte vet”…vad tänker du på då?

− Jag tänker på hela befolkningenen som inte vet vad som väntar bakom dörren. I det här kommer jag inte bara att ta upp tandsköterskerollen utan också rollen i familjen, rollen i föreningen och så vidare.

− Vilken plattform ska man stå på för att kunna hantera det man inte vet, men som ändå kommer.

Och det kopplar du till tandsköterskans yrkesroll − och ledarroll?

− Ja, i alla de här kontakterna människor emellan. Om man vill påverka en  människa i någon riktning, stödja en person att ta ett beslut, att göra ett val, då är man en ledare, säger han.

Han ser patienten som en medarbetare i tandvårdsteamet.

− Patienten måste ju hemma borsta och sköta sina tänder om vi ska kunna verka för en god tandhälsa, motiverar han. Och gör en hisnande jämförelse:

− På Ikea plockar du ihop delarna till din möbel, du är som kund den sista länken i produktionskedjan. Där är man en typ av medarbetare.

− Precis på samma sätt har patienten, när man har varit på tandkliniken, en uppgift kvar att utföra när man kommer hem. Att följa de anvisningar man fått, där tandläkaren, tandhygienisten och tandsköterskan haft varsin ledarroll.

Tandläkaren är den formelle ledaren, den som bär det yttersta ansvaret. På Riksstämman tänker Hans ta upp dennes roll som chef.

− Det kan inte vara lätt att vara tandsköterska om man har en chef som inte jobbar enligt anvisningarna, till exempel när det gäller hygienrutiner, säger han.

− I tandvårdsteamet är det ofta tandsköterskan som kan och vet bäst vad gäller hygienfrågor. Och då måste hon, som expert på området, kunna ha en möjlighet och förmåga att stödja en tandläkare som kanske inte är lika duktig på till exempel smittskydd.

Ser du en konflikt i det?

− Ja, tänk till exempel om du är en ambitiös tandsköterska som vill göra allting i rätt ordning. Så har du en tandläkare som inte uppfyller sin del. Då bryts en länk i tandsköterskans arbetskedja, det förstör ju allt hon har gjort. Tandsköterskans roll för vårdhygienen blir extra tydlig när trycket på tandvårdsteamen ökar: när de äldre patienterna blir alltfler och när smittoriskerna ökar i spåren av ökat resande, till exempel.

Delegeringen enligt LEON-principen (lägsta-effektivaste-omhändertagande-nivå) gör också att fler och nya arbetsuppgifter kan falla på tandsköterskor. Det ökade ansvaret och rollen som ledare borde avspeglas i lönekuvertet, kan man tycka. Många tandsköterskor närmar sig dessutom pension. En förhållandevis låg lön förenklar inte nyrekryteringen.

− När det gäller tandsköterskor som jobbat länge och har en jättestor roll på mottagningarna ligger lönen på sina håll väldigt lågt. Men det förväntas en brist på sköterskor och då borde lönen att öka beroende på det, tror Hans.

Han understryker att tandsköterskor behöver förstå att de är viktiga.

− Och det är väl lite grann det mitt föredrag handlar om: att man ska förstå sin egen vikt och betydelse, kunna utveckla sina kompetenser. Att man har en förmåga att få med sig människor, att man har en kunskap.

Hans Sandberg om sig själv:

“Jag har en lång bakgrund som allmäntandläkare. Efter 32 år tänkte jag att jag måste få nya utmaningar. 2012 började jag arbeta heltid som lärare på tandläkarutbildningen vid Karolinska Institutet. Jag är också engagerad i efterutbildning i Tandläkarförbundet.

 

Och så sitter jag med i Tandläkaresällskapets Riksstämmenämnd, där jag tillsammans med ett par kollegor och en sekreterare gör hela upplägget av Odontologisk riksstämma.”