Håller partierna sina vallöften?

Innan riksdagsvalet . ställde Tandsköterskan tre angelägna frågor som direkt berör tandsköterskors vardag till ledarna för riksdagspartierna. Alla åtta svarade. Väldigt olika. Här kan du läsa deras svar. Och samtidigt hålla koll på om de framöver håller vad de lovar!

.

Fråga 1. Tandsköterskor kräver rätten till sitt eget yrke. Vi har en kvalificerad grundutbildning, lika över hela landet. Många vidareutbildas inom olika specialiteter. Ändå kan vem som helst anställas som tandsköterska utan utbildning, vilket också sker i allt högre utsträckning. Det äventyrar patientsäkerheten och skapar en osund konkurrens om jobben. Vi vill ha en officiell behörighet till vårt yrke, vilket Socialdepartementet hittills avvisat. Hur ser ni på dilemmat? Vilken är er lösning?

Fråga 2. Över 99% av Svenska Tand-sköterskeförbundets medlemmar är kvinnor. Ingångslönen för en offentliganställd tandsköterska är 20 000 kr/mån. Medianlönen är 24 600 kr/mån. Samtidigt råder stor brist på tandsköterskor, till följd av generationsväxling och de kraftigt växande tandvårdsbehoven. För mansdominerade yrken med motsvarande eller lägre utbildning är lönen ofta 50% högre (eller mer). Är det rimligt? Vad behöver göras?

Fråga 3. Den psykosociala arbetsmiljön för tandsköterskor blir allt hårdare. Enligt folktandvårdens avvikelsestatistik har fall av hot, hat och våld nästan fördubblats sedan 2014. Arbetsmiljöverket har visat att kvinnor drabbas i högre grad än män av arbetsrelaterade problem som kränkande särbehandling och rollkonflikter. Vad vill ni göra åt situationen?

Socialdemokraterna, Stefan Löfven

1. Vi är restriktiva till att alltför hårt reglera yrken. Det har både att göra med kriterier för legitimation och för att det skapar onödiga hinder mellan olika länder. Däremot välkomnar vi och deltar gärna i en dialog om hur vi höjer statusen på viktiga välfärdsyrken, som till exempel tandsköterskor. Vi vet att det är en mycket populär utbildning, med hög kvalitet på de som söker och blir antagna och hög kvalitet på de som examineras. Att tandsköterskeutbildningen är den enda inom yrkeshögskolan som har ett nationellt likvärdigt innehåll säger också en hel del.
2. Det är ett generellt problem att kvinnodominerade yrken har låg lön och status. Därför är det viktigt att höja lönen, statusen och attraktiviteten inom dessa yrken. Dock är lönen en fråga för parterna, det vill säga fack och arbetsgivare, eftersom de förhandlar fram nivåerna. Men ytterst handlar det om att resurserna till välfärdens verksamheter måste öka. Vi prioriterar det framför skattesänkningar för dem som tjänar mest.
3. Ingen ska bli utsatt för hot, hat och våld på sin arbetsplats. Det är fullständigt oacceptabelt. Det är viktigt att medarbetare känner sig trygga på sin arbetsplats och det är arbetsgivarens ansvar att den psykosociala arbetsmiljön är god. Varje tandvårdsklinik bör ha någon form av handlingsplan för hur man konkret hanterar exempelvis hot från patienter eller anhöriga så personalen kan känna sig trygg.

Vänsterpartiet, Jonas Sjöstedt

1. Det är viktigt att patientsäkerheten värnas och att det finns gemensamma kompetenskrav inom såväl hälso- och sjukvården som tandvården. Vänsterpartiet anser att vi bör utreda detta för att hitta en nationell hållning.
2. Nej, det är inte rimligt. Lönerna på svensk arbetsmarknad sätts i avtalsförhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Vänsterpartiet värnar den svenska kollektivavtalsmodellen. Vi är dock kritiska till att den konkurrensutsatta industrin sätter normen för löneökningstakten genom det s.k. märket. Det gör att löneskillnaderna mellan traditionellt kvinnodominerade yrken och traditionellt mansdominerade yrken inte bara befästs utan också ökar. Detta drabbar bl.a. kvinnor inom den offentliga sektorn, däribland tandsköterskor. För att komma till rätta med problemet vill Vänsterpartiet förändra Medlingsinstitutets uppdrag så att lönerna i de kvinnodominerade branscherna kan öka i en snabbare takt än i de mansdominerade. Därmed kan kvinnolönerna i offentlig sektor successivt höjas och löneskillnaderna utjämnas.
3. Arbetsmiljöproblem som beror på organisatoriska och sociala faktorer, som kränkande särbehandling, ligger bakom var tredje arbetsskadeanmälan och är den vanligaste orsaken till anmälan om arbetssjukdom bland kvinnor, i synnerhet inom s.k. kontaktyrken inom välfärden. För att komma till rätta med dessa problem vill vi göra flera saker. För det första vill vi tillföra mer resurser till välfärden i syfte att anställa fler och minska arbetsbelastningen. För det andra vill vi ställa högre krav på arbetsgivarna. De arbetsgivare som inte tar sitt arbetsmiljöansvar ska straffas. Nuvarande sanktioner i arbetsmiljölagen bör därför ses över. För det tredje vill vi stärka skyddsombuden genom mer resurser och bättre möjligheter till utbildning, vidareutbildning och fortbildning. För det fjärde vill vi införa en ny lag mot trakasserier i arbetslivet.

Miljöpartiet Gustav Fridolin, Isabella Lövin

1. Vi är öppna för att införa en behörighet även för tandsköterskor. Förebyggande tandhälsovård behöver ges större utrymme än idag, i den utvecklingen har tandsköterskor likväl som tandhygienister en nyckelroll.
2. Miljöpartiet har länge drivit frågan om en handlingsplan för jämställda livsinkomster. Vi vill se att offentliga arbetsgivare går före för jämställda löner och rätt till heltid. Vi vill även ge Medlingsinstitutet ett uppdrag att genom aktiva insatser bryta den strukturella lönediskrimineringen som finns mot kvinnodominerade yrken. Tanken är att Medlingsinstitutets avtalsförslag i löneförhandlingar förutom industrinormens procentpåslag även ska ledas av ett jämställdhetsperspektiv. Som ett steg på vägen har vi i regering gett ett uppdrag till Medlingsinstitutet om att ytterligare kartlägga relativlöneförändringar på arbetsmarknaden och därefter initiera en diskussion mellan arbetsmarknadens parter för att komma tillrätta med de ojämställda lönerna. Regeringen utreder också hur arbetsgivare som har oskäliga löneskillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare kan få mer kännbara sanktioner.
3. Hat, hot och våld mot personer som utöver sitt yrke kan aldrig accepteras och är ytterst ett hot mot den demokratiska rättsstaten. Regeringen har under mandatperioden tagit fram en arbetsmiljöstrategi för 2016-2020 där ett prioriterat område är just den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har visat att det lönar sig att arbeta förebyggande mot hot och våld genom fysiska åtgärder, såsom att förbättra säkerhet i lokaler, liksom att ha ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete för att identifiera risker för hot och våld och organisera arbetet så att riskerna minskar. Regeringen har även inrättat ett dialogforum för arbetsmiljö som tillsammans med bland annat arbetsmarknadens parter, Arbetsmiljöverket och annan expertis bland annat ska identifiera konkreta arbetsmiljöåtgärder för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Här kan arbetsgivare få stöd i hur man kan bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete för att ingen ska behöva bli utsatt för kränkande särbehandling eller mobbning på sin arbetsplats.

Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson

1. Vi anser att tandsköterska är en yrkeskategori vars kvalifikationer behöver fastställas och regleras i syfte att öka kvalitén och säkerheten i tandvården. Man bör ha nationella kompetenskrav genom att införa en nationell enhetlig utbildning till tandsköterska.
2. Genom att införa en nationell enhetlig utbildning till tandsköterska höjer man dels statusen på yrket men det ger också den enskilda arbetstagaren en starkare förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren vid lönesättning.
3. Det är fullständigt oacceptabelt att tandvårdspersonal utsätts för hot och våld. Vi vill införa en nationell handlingsplan för nolltolerans mot hot och våld för vårdpersonal. Syftet med denna handlingsplan är att skapa säkerhet och trygghet vårdpersonal, patienter och anhöriga. Bland annat bör en sådan handlingsplan innehålla hur lokaler ska utformas så att de utgör en trygg och säker miljö. Men också hur vårdpersonal ska bemöta hot och våld.

Moderaterna, Ulf Kristersson

1. Reglering av yrken inom välfärdens verksamheter är en viktig del i att säkerställa kvaliteten av genomförd hälso- och sjukvård samt tandvård. Vi har för närvarande inget förslag om att tandsköterska ska regleras på motsvarande sätt som tandläkare och tandhygienist. Samtidigt är Moderaterna öppna för att pröva förutsättningar och möjligheter för detta. Vår utgångspunkt är att patientsäkerheten alltid ska sättas i främsta rummet.
2. Lönesättning är framförallt en fråga för parterna i Sverige. När det gäller strukturella löneskillnader så finns det till exempel inget som hindrar att ett fackförbund sluter avtal med högre lönepåslag än i den konkurrensutsatta sektorn. Moderaterna vill därutöver att det ska löna sig bättre att arbeta och att människor ska få behålla mer av sin lön. Därför sänker vi skatten för alla som jobbar, och särskilt för dem med lägre inkomster.
3. Utvecklingen är helt oacceptabel. Tandsköterskor, liksom alla andra yrkesgrupper, ska självklart ha en trygg och trivsam arbetsmiljö. Moderaterna vill stärka skyddet för personer i sin yrkesutövning. Vi har bland annat föreslagit skärpta straff för hot och våld mot medarbetare inom hälso- och sjukvården. Vi föreslår även att Arbetsmiljöverket ska göra en riktad tillsyn av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser där sjukfrånvaron är hög. Syftet är att kunna upptäcka problem som bidrar till hög sjukfrånvaro och att åtgärda dessa.

Centerpartiet, Annie Lööf

1. Tandsköterskor utför ett viktigt arbete. Det är mycket angeläget att säkerställa kvalitet och relevant kompetens hos den som verkar inom yrket. Vi tror dock inte att detta bör ske genom att skapa en officiell behörighet. Sådana åtgärder skulle riskera att ytterligare förvärra den rådande bristen på tandsköterskor. Det är istället viktigt att det finns kontrollmekanismer för att säkerställa att de anställda har hög kompetens.
2. Det är inte rimligt, men tyvärr en realitet att kvinnodominerande yrken inom offentlig sektor alltid legat efter i lön. I grunden handlar det om brist på konkurrens inom vårdsektorn, och om en kvinnosyn som säger att omhändertagande och vård ska ske utan motkrav och ersättning. Att tandvårdssektorn sedan snart 20 år tillbaka är konkurrensutsatt är en bra grund, och det har gett en delvis förbättring. Ett lika viktigt steg i utvecklingen är att inflytelserika fackförbund som driver löneutvecklingen i olika branscher måste bli mer jämställda. Sedan måste också landstingen och regionerna ta ansvar i att ha en budget i balans där utrymme finns att satsa på löner för de anställda.
3. Hot, hat och våld är oacceptabelt i sig, men det blir särskilt samhällsfarligt när det hindrar vårdpersonalen från att göra sitt viktiga arbete. Det måste råda vårdfrid i Sverige, där vårdinrättningar anses vara fredade platser. Centerpartiet vill därför att brott bör straffas hårdare när de sker i en vårdmiljö.

Liberalerna,  Jan Björklund

1. Liberalerna menar att kraven på patientsäkerhet inom tandvården ska vara höga, och tillsynen skarp. Behörighetsreglering är ett av många verktyg som kan användas för att få hög patientsäkerhet – ibland är det motiverat, ibland är andra verktyg viktigare. Om det är motiverat just för tandsköterskor har vi i Liberalerna inte tagit ställning till. Oavsett vilket så är det vårdgivarens ansvar att se till att all personal har den kompetens de behöver, och vi ser gärna skärpt tillsyn för att se till att de sköter detta ansvar.
2. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är en del av den struktur där det som är traditionellt manligt värderas högre än det som är traditionellt kvinnligt. Det kan vi aldrig acceptera. Inom den offentliga sektorn har lönerna för många kvinnodominerade yrken släpat efter. Utbildningspremien är låg i många yrken där flest kvinnor arbetar, samtidigt som lönerna är högre i mansdominerade yrken med lägre krav på utbildning. Liberalerna tycker att utbildning, erfarenhet och ansvar ska löna sig, också för kvinnor. Diskrimineringslagstiftningen måste fungera och det ska kosta att diskriminera. Liberalerna har varit med om att driva igenom krav på årliga lönekartläggningar, som är ett effektivt sätt att synliggöra ojämställda löner. DO måste arbeta mer aktivt både med tillsyn och genom att ge råd och redskap till arbetsgivare.
3. Vi vill att lagen ska ge ett starkare skydd mot våld och hot mot vård- och blåljuspersonal – och polis och rättsväsende ska få större resurser att möta detta. Alla vårdgivare och mottagningar ska ha rutiner hur man ska agera i hotfulla situationer, och man behöver vara tydlig med att de patienter och anhöriga som inte respekterar personalen inte är välkomna.

Kristdemokraterna, Ebba Busch Tohr

1. Tandsköterskor är en efterfrågad yrkeskategori, det råder brist i samband med de stora pensionsavgångar vi nu ser. Vi tycker att det är viktigt att tandsköterskor har en god utbildning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Om tandsköterska i framtiden ska bli ett legitimationsgrundande yrke måste detta först utredas.
2. Detta är inte rimligt, den stora efterfrågan bör kunna förändra denna situation och främja en utveckling där lönerna höjs. Den låga ingångslönen stärker också argumentet om att göra yrket legitimationsgrundande.
3. Man ska inte vara utsatt för aggressioner på sitt jobb. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att dess verksamhet drivs på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Med de insikter som finns om kvinnors ohälsa bör Arbetsmiljöverket utveckla verktyg för och kartlägga hur kvinnor och män exponeras i olika grad på arbetsplatser som utgör riskfaktorer för sjukskrivning. Arbetsplatsers skyddsombud spelar en viktig roll för att värna och kommunicera sina arbetskamraters arbetsmiljö. Skyddsombuden måste vaka över både de fysiska, organisatoriska frågorna såväl som de social och psykiska arbetsmiljöfaktorerna.

Björn Hultman