En specialistklinik . fick en remiss från en kollega inom allmäntandvården. Patienten saknade många tänder som var extraherade och det fanns en stor osäkerhet om tandläkaren hade kompetens nog att hantera omständigheten. Hur skall tandsköterskan hantera situationen? Frågan besvarades av MonaLill Hulander på av STF:s etiska nämnd.
.
Hej,
Jag heter Pia och arbetar på en specialistklinik. För en tid sedan fick vi in en patient med en remiss från en kollega inom allmäntandvården. I remissen frågade den remitterande tandläkaren vilken hjälp hen kunde få med vissa tänder hos patienten. Patienten var en kvinna i 45-årsåldern.
Min tandläkare Erik undersökte patienten och upptäckte att hon saknade många tänder. Patienten berättade att hennes tandläkare dragit ut dem, varför visste hon inte. Utifrån röntgenbilder från ett antal år tillbaka hade vi lite svårt att förstå att så många tänder var extraherade.
Efter undersökningen kallade Erik in en övertandläkare från en annan specialistavdelning för att få ytterligare en åsikt och lite råd kring hur vi skulle kunna gå vidare för att hjälpa patienten. Bland annat med att få fler tänder att tugga med. Övertandläkaren och Erik gjorde tillsammans ett terapiförslag. När övertandläkaren skulle gå bad han att få se vem remissen kom från. När han såg remissen skakade han bara på huvudet och gick.
Jag följde efter ut i korridoren och han sa då att det inte skulle funka, allmäntandläkaren som skrivit remissen klarar inte av att göra det vi föreslagit. När jag då frågade vad vi skulle göra, svarade han att jag fick prata med Erik.
När jag kom tillbaka in i behandlingsrummet hade patienten precis fått en ny tid om en vecka. Senare frågade jag Erik varför han inte sa att patienten borde byta tandläkare. Uppenbarligen hade hon förstått att hennes vanliga tandläkare inte var särskilt bra. Då svarade han att vi inte får lov att påverka patienten att byta tandläkare. Men som tandsköterska mår jag jättedåligt i en sådan här situation och tänker på patienten.
När hon kom tillbaka efter en vecka pratade vi lite och jag frågade om hon hade bytt tandläkare. Hon svarade att hon kanske borde göra det. Jag log mot henne. Då undrade hon om jag kunde rekommendera någon och jag svarade att vi inte fick göra det för vår arbetsgivare. När jag träffade henne efter ytterligare ett par veckor berättade hon att hon bytt tandläkare. Det kändes väldigt bra och uppenbarligen förstod hon mitt råd, trots att jag inte uttalade det direkt.
Men den här situationen händer lite då och då och om man ser att någon har fått en dålig behandling av sin tandläkare, vad ska man göra?
Pia
Hej Pia,
Tack för din fråga. Jag har själv arbetat inom specialisttandvården i 46 år och känner igen problemet. Flera gånger har jag varit i samma situation, det är verkligen jobbigt när man ser att en patient går hos ”fel” tandläkare.
Jag tycker att du gjorde helt rätt som lite diskret antydde att patienten kanske skulle se sig om efter en annan tandläkare. Uppenbarligen lyckades taktiken och du slapp må dåligt för att du inte gett henne ett bra råd.
Du kan också gå vidare till IVO (Inspektion för vård och omsorg) och anmäla tandläkaren eller tandhygienisten anonymt. Då har du gjort vad du som tandsköterska kan göra och slipper gå och må dåligt. Här kan du lämna en anmälan: Länk
MonaLill Hulander Nu tackar jag för mig i Etiska nämnden efter många år. Tack för alla spännande och intressanta frågor!