Tre nordiska länder enades om ökad kompetens till 2025

"Det var mycket intressanta och givande möten, om hur utbildningarna fungerade i de olika länderna. Detta låg delvis till grund för de mål som senare sattes för tandsköterskornas grundkompetens 2025 i de nordiska länderna." ​​​

Målet är att höja . tandsköterskornas grundkompetens till 2025. Det blev resultatet när tandsköterskor från tre nordiska länderna samlades för projektet Nordplus Horisontal.
– Jag var så imponerad av deltagarnas engagemang och kunskap i projektet, säger tandläkare Louise Ericson, som var en av representanterna från Sverige.
Detta är sjunde och sista delen om tandsköterskans historia. 

År 2014 bildades ett samarbete mellan Norges, Danmarks och Sveriges tandsköterskeföreningar i projektet Nordplus Horisontal. Medel söktes hos Universitets- och Högskolerådet. Jag satt med som representant för tandläkarna i Sverige genom Tandläkarförbundet. Det var mycket intressanta och givande möten, om hur tandsköterskeutbildningarna fungerade i de olika länderna. Detta låg delvis till grund för de mål som senare sattes för tandsköterskornas grundkompetens 2025 i de nordiska länderna. Odontologin utvecklas kontinuerligt och leder till förändrade arbetsmetoder och ställer högre krav på både teoretiska och praktiska kunskaper för hela tandvårdsteamet. Och till exempel med en åldrande befolkning med egna tänder kommer behovet av tandbehandlingar ändras.

Här är samarbetsgruppen för Nordplus Horisontal. Främre raden från vänster: Louise Ericson, Kirsten Møller Christensen, Conni Parsner, Gerd Bang Johansen. Bakre raden från vänster: Bo Danielsen, Marie Udén, Erja Anttonen, Bonnie Blirup, Hanna Bjuggren, Tove Løhne, Knut Vindal, Mitzie Abilgaard.

Därmed måste också tandsköterskeutbildningen hänga med så att tandsköterskorna får den högre kompetens som kommer krävas. Detta låg också till grund när man arbetade fram målen med framtidens tandsköterska. Detta projekt var otroligt givande att bara med i. Jag var så imponerad av deltagarnas engagemang och kunskaper i projektet. Det var tandsköterskorna i de tre länderna som gjorde det stora jobbet. Vi tre tandläkare la synpunkter och stöttade dem.

Redan 1947 i USA inrättades en särskild institution för certifiering och genom den kunde tandsköterskor certifieras. Marie Udén, som har arbetat ett antal år inom Svenska Tandsköterskeförbundet och som nu är ordförande, har arbetat för en certifiering av svenska tandsköterskor. Nu kan Tandsköterskeförbundet utfärda certifieringar från och med hösten 2019. Det krävs en förlängning av utbildningen med två veckor, ett examensarbete och utbildningspoängen är då höjd med 25 poäng till 325 poäng.

Nyligen framställdes en brosch där det står att man är en certifierad tandsköterska. Detta är ett sätt att höja statusen för tandsköterskeyrket, vilket kan leda till större intresse för att bli tandsköterska, bättre utbildade tandsköterskor och bättre villkor i arbetslivet.

Svenska Tandsköterskeförbundet bildades 1943. De är mycket engagerade och jobbar sedan många år hårt för att förbättra tandsköterskornas villkor.

 

Tack till Louise Ericson, leg. tandläkare och ordförande i tandläkarförbundets museinämnd