Från och med 1 juni i år . gäller en ny arbetsföreskrift om arbetsanpassning. Det innebär att den som har nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete ska få särskild arbetsutrustning, anpassade arbetsuppgifter, anpassade arbetstider, eller förändrad arbetsfördelning. Syftet är att undvika ohälsa eller att underlätta att komma tillbaka efter sjukfrånvaro.
– Eftersom arbetet som tandsköterska är både fysiskt och psykiskt krävande är det här en viktig markering att man nu lägger över ett bredare ansvar på arbetsgivaren att anpassa arbetsplatsen för att minska ohälsan på jobbet, säger Marie Udén, ordförande Svenska Tandsköterskeförbundet.
Marie Udén menar att många gånger är det just dåliga arbetsställningar och stress som ligger bakom en stor del av ohälsan inom tandsköterskeyrket. Förhållanden som ofta går att korrigera med ganska enkla medel.
– Nu har vi en arbetsföreskrift som förtydligar ansvaret på arbetsgivare.
Många arbetsgivare har sagt att de tycker det är otydligt i de gamla föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering, vilken typ av rehabilitering det gäller. Man har trott att man ska rehabilitera de anställda medicinskt, fast föreskrifterna egentligen avsett en arbetsanpassning.
Föreskrifterna om arbetsanpassning träder in när åtgärderna i det generella arbetsmiljöarbetet inte räcker till för en arbetstagare. Även om arbetsgivaren har ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete, kan enskilda arbetstagare behöva särskilda åtgärder i arbetsmiljön för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det kan vara aktuellt när en enskild arbetstagare behöver en särskilt utprövad stol på grund av ryggproblem, trots att arbetsgivaren har sett till att arbetstagarna har ergonomiskt rätt utformade stolar.
Arbetsgivaren ska kontinuerligt ta reda på behov av arbetsanpassning och anpassa arbetet efter arbetstagarens förmåga att kunna utföra sitt arbete. Det är från den utgångspunkten som arbetsgivaren sedan ansvarar för att arbetsanpassa arbetet. Arbetsgivaren ska fånga upp tidiga signaler på särskilda behov hos enskilda arbetstagare och arbetsanpassa specifikt för dessa. Arbetsgivarna har ansvar för att anpassa arbetet för de arbetstagare som har en nedsatt arbetsförmåga, oavsett vad orsaken till nedsättningen är, eller hur eller var den uppkommit.
Vidare behöver arbetsgivaren ha en genomtänkt strategi och struktur för att fortlöpande ta reda på om någon arbetstagare behöver arbetsanpassning för att förebygga ohälsa och undvika sjukfrånvaro.