Förra året ökade . både den rapporterade antibiotikaresistensen och antibiotikaförsäljningen i Sverige. Detta ses som ”oroväckande”, enligt Folkhälsomyndigheten, men inom tandvården fortsätter antibiotikaförskrivningen att minska.
Den totala försäljningen av antibiotika ökade med 8,2 procent förra året jämfört med år 2021, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Ökningen utgörs framför allt av antibiotika som används vid luftvägsinfektioner, enligt Tandläkartidningen.
Inom tandvården gick dock utvecklingen åt motsatt håll och antibiotikaförsäljningen var 0,8 procent lägre 2022 än 2021, med 18,5 recept per 1 000 invånare, enligt rapporten. Sedan 2007 har mängden antibiotika som förskrivs inom tandvården halverats och förra året stod tandläkare för totalt 6,6 procent av den totala förskrivningen av systemiska antibiotika i landet.
Parallellt med den ökade antibiotikaförsäljningen ökade under 2022 också den rapporterade antibiotikaresistensen i Sverige. Mest oroande är, enligt rapporten, resistensökningen gällande bakterier med ESBL-CARBA, det vill säga bakterier med enzymer som kan bryta ned antibiotika. Dessa kan ge svåra infektioner samtidigt som det finns få behandlingsalternativ.
Både resistensökningen och den ökade antibiotikaförsäljningen kan enligt Folkhälsomyndigheten delvis bero på ett ökat resande och fler kontakter efter pandemin, men myndigheten framhåller att resistensökningen inte enbart kan förklaras med det.
– Vi ser en oroväckande ökning av antibiotikaresistens i Sverige även om Sverige har ett jämförelsevis gott läge tack vare ett långvarigt och brett arbete inom både human- och veterinärmedicin. Globalt sett är problemen större och risken för spridning över landsgränser ökar alltmer men vi behöver fortsätta det nationella arbetet även här, säger Olle Aspevall, överläkare och sakkunnig utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett uttalande.
Källa: Tandläkartidningen, text: Ingrid Helander