Hur ska vi implementera tandvård . och munhälsa som en naturlig del av dementa patienters sjukdomsbehandling? Detta var en fråga som diskuterades när Svenska Tandsköterskeförbundet var inbjudna till en hearing hos Socialdepartementet.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram underlag till en utvecklad strategi för personer med demenssjukdom. Detta gäller för hälso- och sjukvård såväl som för tandvård. Det var av denna anledning Svenska Tandsköterskeförbundet och tio andra deltagare nyligen var inbjudna till Socialdepartementet. STF representerades av Therese Wendin som är Specialisttandsköterska inom Orofacial medicin, men även utbildad undersköterska.
– Diskussionen var ganska samstämmig om att vi behöver synas och höras på anhörigträffar, på demensmottagningar och i utredningar så att vi blir en naturlig del av behandlingen. Det är ju självklart att patienten ska få vissa läkemedel eller andra hjälpmedel och då borde patienten också få tandvård i sitt vårdprogram, säger Therese Wendin.
Demenssjuka är en skör patientgrupp och det kan ta tid att få en demensdiagnos, vilket ofta ger ett glapp på fyra till fem år då många äldre inte besöker tandvården. Hur fångar man upp dessa grupper på bästa sätt? Och hur hittar man gruppen?
– Vi deltagare var överens om vad som behöver göras. Den dagen patienten får en demensdiagnos av läkaren, så vill vi att det utfärdas tandvårdsintyg om nödvändig tandvård direkt. Det innebär att patienten genast ”hamnar i rullorna”, förklarar Therese Wendin.
– Vi pratade även om de tre frågorna som vårdcentral, läkare, sjuksköterskor kan ha nytta av; ”Har du ont i munnen? ” ”Kan du äta? ” ”Är något löst eller trasigt?” Om man alltid ställer dessa frågor integreras tandvården i behandlingen av patienten.
Therese Wendin kom själv med ett förslag om att ha integrerade utbildningar för tandsköterskor och undersköterskor, vilket diskuterades i gruppen. Hon menar att tandsköterskor kan behöva kunskap om läkemedel och dess inverkan på mun- och tandhälsa, polypharmaci, och även hur olika sjukdomar kan påverka hälsan i munnen.
Även undersköterskor kan ha behov av att lära sig hur mun- och tandhälsa kan påverka resten av kroppen. Exempelvis kan det vara bra att känna till hur gör man rent implantatbroar, hur en lös bro fungerar, aspirationsrisk, vem har egentligen hel- eller delprotes, och hur gör man för att ta ur och i? Vad gör man om en patient har svamp i munhålan? Dessutom blir vi allt äldre och fler har avancerad protetik i munnen vilket blir en utmaning för vården.
Nästa steg är nu att Socialstyrelsen kommer skicka ut en sammanställning av mötet till alla deltagare och det blir sannolikt fler uppföljande möten och diskussioner. Det färdigställda underlaget skall sedan levereras till regeringen den 29 februari 2024.