Parodontit tycks öka . hos unga i Sverige, visar en undersökning i Västerbotten. Det finns därför starka skäl att titta noga efter bensänkning på röntgenbilder även hos unga patienter, säger forskarna bakom studien.
– För att inte missa tecken på tidig parodontit är det viktigt att vid revisionsundersökningar av unga patienter noga granska bitewing-röntgenbilder för nivån av marginala benet approximalt.
Det säger Mark Lindholm, ST-tandläkare i parodontologi och odontologie doktor, som nyligen publicerat en undersökning på ungdomar i Västerbotten tillsammans med övertandläkaren i parodontologi, odontologie doktorn Carola Höglund Åberg, bägge verksamma vid Umeå universitet.
– Populationsstrukturen i Sverige har förändrats under de senaste decennierna, konstaterar Carola Höglund Åberg. Den epidemiologiska forskning som ofta citeras kring parodontit hos unga i Norden är dock från 1980-talets Finland. Under de senaste åren har vi emellertid upplevt en ökning av remisserna till specialisttandvården för unga individer med tidiga tecken på benförluster vid enstaka tänder.
– Vi ville undersöka detta närmare, fortsätter Mark Lindholm. Har förekomsten av parodontit hos unga verkligen ökat?
Mark Lindholm och Carola Höglund Åberg startade därför en studie av över 1 650 15-åringar i Västerbotten som 2016 besökt folktandvården, vilket var över 60 procent av alla födda år 2001. Deras röntgenbilder undersöktes, och det dryga tjugotal som hade minst två millimeters bensänkning vid enstaka eller flera tänder kallades till en undersökning, tillsammans med dubbelt så många matchade kontrollpersoner.
Då visade det sig att tolv av tretton ungdomar med bensänkning verkligen hade parodontit, medan ingen av kontrollpersonerna hade det. Slutsatsen är att det numera tycks som om någon procent av ungdomarna i Sverige drabbas av parodontit, och att det därför finns starka skäl att titta noga efter bensänkning på röntgenbilder även hos unga patienter.
– Hittar man parodontit tidigt är chansen större att en fullständig utläkning kan uppnås, påpekar Carola Höglund Åberg. Behandlingen är ju mest framgångsrik tidigt under sjukdomsförloppet.
Forskarna har också studerat vilka bakterier som finns i plack och saliv hos ungdomarna, och resultaten bekräftar vad man tidigare vet om bakterier som ökar vid parodontit.
Intressant är att resultaten av analyser i saliv och plack stämmer väl överens. Det är också mycket lättare att ta ett prov från saliv än från en tandköttsficka. Mark Lindholm frågar sig därför om salivprov möjligen i framtiden oftare kommer att användas diagnostiskt.
– Undersökningens styrka, säger Mark Lindholm, är det stora röntgenmaterialet, som täcker en stor andel av en åldersgrupp. Men svagheten ligger också i att det bara är en enda åldersgrupp, och därmed ett stickprov. Det vore därför bra med en uppföljande studie för att se om det finns en ökning över tid.
Källa: Tandläkartidningen; J Periodontol; Lindholm M et al