Muntorrhet . innebär en ökad risk för karies och frätskador på tänderna. Trots att muntorrhet finns i alla åldersgrupper är det fortfarande vanligare att äldre patienter får frågor om det av tandvårdspersonal, enligt en ny studie från Malmö universitet.
Ungefär en av fem personer i befolkningen har muntorrhet. Den allra vanligaste orsaken är att man får det som biverkning av ett läkemedel, men även personer med Sjögrens syndrom eller som strålbehandlats för huvud-halscancer är drabbade.
– Muntorrhet är generellt vanligare bland kvinnor och äldre. Men i en nyligen publicerad studie syns en ökning bland unga vuxna, vilket man misstänker kan kopplas till ökad medicinering med till exempel antidepressiva läkemedel, säger Amela Fisic, doktorand vid Malmö universitet.
I en ny enkätstudie har hon undersökt hur tandvårdspersonal inom allmäntandvården tar hand om patienter med muntorrhet. Tandläkare och tandhygienister i fem regioner i Sverige har bland annat svarat på hur ofta de träffar muntorra patienter, vilka åldersgrupper som tillfrågas och vilka rekommendationer de ger.
– Deltagarna var väl medvetna om salivens funktioner, orsaker till muntorrhet och dess komplikationer. Men det som förvånade oss var att tandvårdspersonalen inte frågade yngre patienter om muntorrhet i lika hög utsträckning som man frågade äldre.
Studien visar också att tandhygienisterna spelar en mycket viktig roll. De träffar fler patienter med muntorrhet, frågar fler åldersgrupper och rekommenderar förebyggande åtgärder i högre utsträckning.
Muntorrhet kan bland annat leda till ökad risk för karies, frätskador och dålig andedräkt. Det finns inget botemedel mot muntorrhet men man kan minska besvären med till exempel saliversättningsprodukter eller salivstimulerande produkter som tabletter och tuggummi.
– Vi vet att över 500 mediciner kan ge muntorrhet. Ur ett patientperspektiv är det viktigt att man informerar om komplikationer och om hur besvären kan lindras, inte minst bland yngre patienter.
Enkätstudien utgör den första delen i Amela Fisics doktorandprojekt. I den andra delstudien gör hon en fördjupning med kvalitativa frågor om bland annat vilken roll som tandläkare respektive tandhygienister har i omhändertagandet av patienter med muntorrhet samt hur omhändertagandet går till. Och i en sista klinisk studie kommer hon mäta och jämföra salivsekretion och salivsammansättning mot patientens upplevda muntorrhet.
– Även om den här första studien har ett relativt litet underlag är det den enda i sitt slag i Sverige. Jag hoppas att den kan bidra till att man tittar närmare på riktlinjer i bemötandet av den här patientgruppen i tandvården, då det är något som saknas idag.
Mer om forskningen
Syftet med studien är att beskriva och jämföra medvetenhet bland personal inom allmäntandvården. En digital enkät besvarades av 241 tandläkare och 257 tandhygienister i fem regioner i Sverige. Frågorna handlade om patientbehandling, medvetande om salivens funktioner, orsaker till och komplikationer av muntorrhet och självskattningsfrågor.