Regeringen föreslår att . åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården sänks från 23 till 19 år och åldersgränsen för att kunna få statligt tandvårdsstöd sänks från 24 till 20 år. Ändringarna föreslås gälla från den 1 januari 2025.
Regeringen föreslår att sänka åldersgränsen för avgiftsfri tandvård från 23 till 19 år, i syfte att bättre allokera resurser till de som har störst behov. Tidigare har avgiftsfriheten successivt utökats, men analyser visar att unga vuxna mellan 20 och 23 år konsumerar mer tandvård än nödvändigt, trots god tandhälsa. Detta belastar folktandvården, som redan är underbemannad, och skapar undanträngningseffekter som drabbar patienter med större vårdbehov, särskilt äldre med sämre munhälsa.
Genom att sänka åldersgränsen frigörs resurser som kan förbättra högkostnadsskyddet och möjliggöra en rättvisare vårdfördelning. Regeringen föreslår samtidigt att stärka det statliga tandvårdsstödet, med särskilt fokus på äldre och unga vuxna med större vårdbehov.
Sammanfattningsvis anser regeringen att nuvarande åldersgräns för avgiftsfri tandvård inte bidrar till ett rättvist och effektivt tandvårdssystem. En sänkning av åldersgränsen skulle möjliggöra en bättre resursfördelning inom folktandvården och minska den kapacitetsbrist som nuvarande system orsakar. Detta förändringsförslag kompletteras av åtgärder som syftar till att stärka högkostnadsskyddet för prioriterade grupper.
Konsekvenser
Personer mellan 20 och 23 år måste enligt förslaget själva betala för sin tandvård, där ett besök kostar cirka 1 500 kronor. För att lindra detta införs ett dubbelt tandvårdsbidrag för denna åldersgrupp, vilket ger 600 kronor per år. Samtidigt planeras ett förstärkt högkostnadsskydd för att minska tandvårdskostnaderna och anpassa besöksfrekvensen till patienternas behov.
För barn förblir tandvården avgiftsfri, och förslaget kan öka resurserna för barns tandhälsa. Folktandvården får möjlighet att bättre prioritera resurser och personal genom att fokusera på patienter med större behov. Detta kan också leda till ökad variation i arbetsuppgifter och förbättrade möjligheter för kompetensutveckling inom tandvården.
För den privata tandvården innebär förslaget att marknaden utökas med nästan 500 000 nya patienter, vilket ökar konkurrensen. På statlig nivå minskar utgifterna för tandvårdsstöd med cirka 450 miljoner kronor per år, vilket kan användas för andra satsningar inom tandvården.
Förändringarna innebär även att Försäkringskassan och Socialstyrelsen behöver anpassa sina system och arbetsprocesser, men detta bedöms kunna hanteras inom nuvarande budgetramar.
För regionerna innebär förslaget förbättrade möjligheter att erbjuda tandvård enligt behov, vilket kan leda till ökad resurseffektivitet och bättre konkurrensförmåga gentemot privata vårdgivare.
Källa: Socialdepartementet