Länge hade.vi bara honung som sötningsmedel. Första gången vi med säkerhet vet att socker konsumerades i vårt land var 1327, under begravningen av heliga Birgittas pappa. Men det skulle dröja närmare 630 år innan vi fick bevis på att sockret var dåligt för tänderna.
Det var en storståtlig begravning av Birger Persson, lagman i Uppland och far till heliga Birgitta. Festen pågick i tre dagar och det var föreskrivet i testamentet att det skulle serveras just socker. En exklusivitet.
Sockrets historia kan spåras till 300-talet f. Kr. då Alexander den store under sina fälttåg kom i kontakt med sockerrörsodlingen i Indien. Därifrån fördes sockerröret på 700-talet till Medelhavsområdet, där det odlades på Cypern.
När spanjorer och portugiser koloniserade Amerika på 1500-talet upptäckte man mycket bättre odlingsförhållanden där. Columbus tog med sig sockerrör till Amerika under sin andra resa.
Den första kariesepidemin utbröt i Europa på 1500- och 1600-talet, främst bland högre ståndspersoner. Då hade importen från Amerika kommit igång, men socker var fortfarande en ren lyxvara.
Sambandet mellan sockret och dålig tandhälsa stod dock inte klart, det skulle dröja länge än. På 1830-talet kom nästa, och värre, explosion av karies. Tyska munkar hade då lyckas framställa socker ur betor. Det dröjde inte länge förrän den inhemska produktionen drog igång i många länder, däribland Sverige. Snart var sockret i var mans mun. De följande hundra åren försämrades tandhälsan radikalt hos gemene man. Ingen begrep varför.
På 1930-talet hade 99,9 procent av alla svenska rekryter karies. Vid det laget hade sockerpriset sjunkit och sockerimporten ökat. Sju av tio sockerbitar kom från sockerrör. Men när andra världskriget bröt ut stoppades importen tvärt. Efter kriget förundrade man sig över att folkets tandhälsa tycktes ha förbättrats under krigsåren.
Det gav upphov till den ökända Vipeholmsstudien i Lund, där det mellan åren 1948 och 1952 gjordes experiment på utvecklingsstörda människor. Man gav halva testgruppen kletiga sötsaker, som fastnade i tänderna. Den andra halvan fick inga sockerprodukter alls. Experimenten var förstås djupt oetiska, men de ledde till att sambandet mellan socker och karies bevisades.
Som en följd av studien skrevs rekommendationerna för tandhygien om. Begreppet lördagsgodis myntades, då man upptäckte att rätt mycket godis en gång i veckan var bättre än måttlig konsumtion veckans alla dagar. Det ledde också till att tandsköterskans yrkesroll stärktes.
I förlängningen upptäckte svensken Yngve Ericsson fluorets skyddande effekt. Han tog patent på fluortandkräm 1959 och i början av 1960-talet började obligatoriska fluorsköljningar i svenska skolor.
I slutet av 1980-talet försvann obligatoriet, framförallt av kostnadsskäl. Men fortfarande görs frivilliga fluorsköljningar i många låg- och mellanstadieskolor och i en del förskolor.