En ny forskningsstudie . visar att barn tre till sju år i Stockholms län med utlandsfödda mödrar har högre risk att få karies än barn till svenskfödda mammor. Studien visar även att mödrarnas ålder vid ankomst till Sverige spelar roll för barnens risk att utveckla karies.
Det är glädjande att se att ju tidigare en utlandsfödd mamma anlänt och ju längre hon bott i Sverige, desto färre hål i tänderna har barnen. Det kan förklaras av att tidig och regelbunden kontakt med tandvården ger resultat, säger Annika Julihn, specialisttandläkare och forskare på Folktandvården Stockholm.
Forskningsstudien är genomförd av en forskargrupp från Folktandvården Stockholm, Akademiskt barntandvårdscentrum och Karolinska Institutet. Det är en registerstudie som omfattar alla barn i länet födda 2000–2003, nära 64 000 barn. Barnens tänder och munhälsa undersöktes när de var tre år och följdes upp när de var sju år. Uppgifterna kommer från nationella register hos Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB) samt från tandvårdsenheten inom Region Stockholm.
Resultatet visar att barn till utlandsfödda mödrar, oavsett Human Development Index (HDI) i ursprungslandet, hade knappt dubbelt så hög risk att utveckla karies mellan tre till sju års ålder jämfört med barn till svenskfödda mödrar.
Human Development Index (HDI) är ett index för mänsklig utveckling och ett mått på välstånd. HDI väger förutom bruttonationalinkomsten, BNI, även in förväntad livslängd och utbildningsnivå.
Forskningsresultatet visar också att om mamman anlänt till Sverige före sju års ålder var risken att barnet utvecklade karies lägre än om mamman var över sju år vid ankomst. Risken för utveckling av karies var 56 procent lägre om mamman anlänt före sju års ålder från ett land med lågt HDI jämfört med kariesrisken hos barn där mammorna anlänt efter 7 års ålder och 71 procent lägre för länder med medel HDI.
Nästan hälften, 44 procent, av barnen vars mamma anlänt till Sverige när hon var tjugo år eller äldre från ett land med lågt HDI, utvecklade karies mellan 3–7 års ålder jämfört med 18 procent för barnen med svenskfödda föräldrar. För barn till mödrar som anlänt före sju års ålder var det endast 22 procent av barnen som utvecklade karies.
Vidare pekar resultatet på att barn vars mödrar var födda i ett land med lågt index för mänsklig utveckling och hade bott i Sverige i upp till 19 år hade ungefär 1,5 gånger högre risk att utveckla karies än barn till mammor som bott i Sverige i över 20 år.
I Sverige är tandhälsan mycket god, men det finns grupper med sämre tandhälsa. Tidigare forskning har visat att barn till utlandsfödda föräldrar har högre risk att utveckla karies än barn till föräldrar födda i Sverige. Det kan i sin tur förklaras av socioekonomiska faktorer som familjeinkomst, mammans utbildningsnivå och ålder vid barnets födelse, familjesituation och ordning i syskonskaran, övervikt och rökning, vilka är faktorer som tidigare forskning visat har samband med karies hos barn. Även medicinsk forskning på andra områden än tandvård visar på liknande mönster.
Tidigare forskning har visat på statistiskt signifikanta samband även mellan pappan och barnets tandhälsa, men mammans samband med barnets tandhälsa brukar vara starkare. Av den anledningen brukar man använda sig av mamman och inte av pappan vid forskning om barns tandhälsa. Man brukar också undvika att använda både mamman och pappan då de ofta är nära korrelerade med varandra.
En vetenskaplig artikel om forskningsstudien har nyligen publicerats i tidskriften BMC Oral Health. Artikeln är skriven av Anna Granlund, Fernanda Cunha Soares, Anders Hjern, Göran Dahllöf och Annika Julihn. Anna Granlund och Annika Julihn är verksamma inom Folktandvården Stockholm.