Vi har en apparat på jobbet, . och denna apparat tror jag är till enbart för att bedöma intelligensnivån på oss tandsköterskor. Framför allt min intelligensnivå!

När jag var tandsköterskeelev, . så var känslan vid praktikens slut att jag var top notch! Kunde inte bli bättre sköterska liksom. Jag gick därifrån med goda vitsord, gofika i magen och en fin känsla i hjärtat.

Hela 13 av landets 21 regioner . upplever brist på tandsköterskor när de behöver rekrytera.
Det visar SKR:s årliga enkät till regioner och kommuner angående rekryteringsläget för yrkeshögskolekompetenser.
– Bristen är inte större än de senaste åren, men vi ser en ökad efterfrågan på yrkeserfarna tandsköterskor, säger Lisa Östbring, omvärldsanalytiker på MYH (Myndigheten för yrkeshögskolan.

När jag var helt splirrans . ny tandsköterska, så började jag jobba på en liten privat klinik. 24 år fyllda för en herrans massa år sedan!Där jobbade tandsköterskan Malin. Jag ser henne som mitt (arbets)livs mentor. Med sin enorma vänlighet och omsorg, tog hon mig under sina vingars beskydd och lärde mig så mycket om bemötande och empati.
Såklart lärde hon mig massor om mina uppgifter som tandsköterska. Men i grund och botten så hör jag mig själv nästan låta som henne, idag efter 17 år.

Malvina Cueria . var en av de första tandsköterskorna som blev exponerad för röntgenstrålning. Då var kunskapen så låg kring strålningens skadliga effekter att ingen satte dem i samband med att hon började tappa sitt hår.

Följande samtalsämne . utspelade sig hemma hos oss en vanlig grå tisdag i mars:
Maken frågar mig hur tusan jag kan vara så trött, jag har ju bara hållit i en sug hela dagen och ropat in en och annan patient. Maken reser sig och hasar fram över köksgolvet i ett par tofflor, ropar på den fiktiva patienten Lennart och hasar sig tillbaka till köksbordet. En illustration över min arbetsdag.
Jag börjar då tänka tillbaka på dagen och funderar på vad jag egentligen har gjort.

Tandsköterskans historia, del 1: .  Tandhusan var ofta den som mötte och hälsade välkommen på tandläkarmottagningen vid sekelskiftet. Det berättar röntgenprofessor Gustaf Herulf i sin trevliga och informativa bok om röntgen som kom ut 1952. Han beskriver bland annat att när han som barn gick till tandläkaren fanns ingen vänlig och prydlig dam, som mjukt och påpassligt styrde i operationsrummet.